Här finns rapsodiska tankar om sådant som jag hört, läst och sett, kort sagt upptäckter av olika slag. Det rör sig mestadels om klassisk musik, litteratur och konst, men även resor och episoder ur vardagen.

"Omkring allt färdigt står det ogjorda och växer". - R M Rilke

måndag 30 december 2013

Ljus i mörker


Den regniga julen är över och när de lugna mellandagarna går mot årsslut visar sig äntligen lite blek vintersol över frostfria barmarker. Det tidigt fallande mörkret bryts endast av bländande lyktor och fönstrens alla stjärnor och ljusbågar. Led milda ljus. Ibland känns det som att de behövs.

Issa bär en liten röd lampa vid sitt halsband så att jag kan hålla reda på hennes nosande strövtåg. Skepnader dyker plötsligt upp och försvinner på vägarna i parken; vi förblir ansiktslösa för varandra om vi inte möts under någon av de glest placerade lyktorna.

Issa styr gärna hemåt så snart behoven är uträttade. Hem till skinkresterna som hon med ivriga svansviftningar glupskt kastar i sig medan pelletfodret ratas till ett senare tillfälle. Julbordet har förvisso bjudit på frestelser även för henne.

Själv har jag än en gång (the same procedure as every year!) högljutt konstaterat att ingenting på det traditionella julbordet går upp mot juldagens lutfiskmiddag. Så sanslöst gott! Det vattnas i munnen bara jag tänker på tillagningen och dess milda dofter.

Att efter några timmars vattendragning laga den vita, mjälla och flingsaltade fisken under ett folietäcke i ugnen. Under tiden skala och koka potatis, gärna sparrispotatis eller varför inte den dekorativa blå kongo, som jag valde i år. En gräddmjölksås spetsad med något lite senap, bara så att den kan anas. Rikligt med nymortlad kryddpeppar. Knaperstekta och avrunna baconflagor. Gröna ärtor. Och så den lätta och nu genomskinliga fisken som flyter ut i glänsande skivor. Åh!

Allt detta upplagt på en tallrik och med en skummande Guinness i glaset motsvarar min tanke på ett himmelskt gästabud. Jag avstår gärna allt det andra för bara den tallriken.

Nu väntar nyår och annan fisk. En helt annan historia, men även den god.

Med detta sagt önskar jag alla mina läsare en riktigt god nyårsafton och en smakstart på det nya året!


6 kommentarer:

Sven-Erik Klinkmann sa...

Jag har denna vinter återupptäckt ficklampans genialitet, detta eftersom vi råkar bo i ett förstadsområde som är "under utveckling", dvs där nytt och gammalt ska blandas, där vägarna och promenadstråken i bästa fall är halvfärdiga och där delar av närmiljön befinner sig i mörker eller halvdunkel stora delar av dygnet.

Einar J sa...

Ja, en ficklampa blir tydligen aldrig omodern. De blir dessutom bara bättre och bättre i lyskraft - om jag jämför med den jag hade under täcket för hemlig läsning i min barndom!

Leonardo sa...

Din lyriska beskrivning av lutfisken med tillhörande smakförstärkare har nu fått till orsak att jag överst på min agenda för morgondagen står inköp av lutfisk med tillbehör. Så kan det gå!
God fortsättning på det nya året!
Leonardo

Einar J sa...

Gratulerar!
Även jag ska göra mig en lutfisk middag till innan helgerna är över!
God fortsättning, Leonardo!

Inre exil sa...

Einar, idag jäklas robotvapnen med mig, men jag gör nytt försök.

Igår blev det lutfisk också här enligt ungefär samma traditioner. Befriande lätt mat efter alla tunga julkötträtter.

God fortsättning önskar Thomas

Einar J sa...

Tack detsamma Thomas!