Här finns rapsodiska tankar om sådant som jag hört, läst och sett, kort sagt upptäckter av olika slag. Det rör sig mestadels om klassisk musik, litteratur och konst, men även resor och episoder ur vardagen.

"Omkring allt färdigt står det ogjorda och växer". - R M Rilke

fredag 20 mars 2020

Herbert Blomstedt om levande musik i Corona-tider



Jag råkade få syn på en intervju med nestorn bland världsdirigenterna, Herbert Blomstedt, 92, frågor ställda med anledning av Corona-virusets effekter på livet i allmänhet och musiklivet i synnerhet. Konserter måste ställas in, vilket han förstås beklagar men för egen del tackar och tar emot; det ger honom ännu mer tid att läsa och fördjupa sig i partitur. Hans verksamhetslust är opåverkad och krisens verkningar kommer ändå att märkas först i efterhand. 

Han tror att det som nu händer stärker behovet av andligt innehåll och menar att man får försöka göra det bästa av situationen i förhoppningen att en katastrof kan undvikas.

Med anledning av att operaföreställningar och konserter nu på många håll i världen sänds gratis digitalt, undrar intervjuaren hur orkester och dirigent påverkas av att på så sätt spela i publikens frånvaro. Eller omvänt: vilken betydelse har publikens närvaro?

Han erkänner att publiken är viktig, men samtidigt har ju musiker genom repetitioner en vana att spela koncentrerat utan lyssnare; man gläds helt enkelt åt att få spela tillsammans. Och vad är det då som publiken tillför?

Grundkonceptet förändras ej, svarar Blomstedt. Men publiken ökar koncentrationen genom sitt eget koncentrerade lyssnande. Atmosfären i salen kan variera, men den totala stillheten är oerhört inspirerande: "Totale Stille ist eine ungeheure Inspiration für uns."

Musik är ett kommunikationsmedel, ett ärligt sådant, som använder sig av hela människan. Med ord kan man dölja och förställa sig, det går inte med musik. En musiker visar sig som den hon är: "Diese Ehrlichkeit ist eine wunderbare Sache. Mit Worten kan man alles vertuschen. In der Musik geht das nicht."

Intervjun finns i Heidenheimer Zeitung och kan läsas i sin helhet här.

Ett förslag till koncentrerad lyssning: Beethovens sjunde symfoni, sista satsen, Allegro con brio, med Gewandhausorchester under Herbert Blomstedts ledning. Den oerhörda energi som den här musiken tillför lyssnaren är det nog många med mig som i dessa dagar behöver. 

Inga kommentarer: