Här finns rapsodiska tankar om sådant som jag hört, läst och sett, kort sagt upptäckter av olika slag. Det rör sig mestadels om klassisk musik, litteratur och konst, men även resor och episoder ur vardagen.

"Omkring allt färdigt står det ogjorda och växer". - R M Rilke

lördag 26 februari 2022

Silvestrov - sång från Ukraina


Jag ägnar dagens musiklyssnande den mest berömde av samtidens ukrainska kompositörer: Valentin Silvestrov (f 1937). 

Hans opuslista innehåller allt från symfonier till intim kammarmusik och på senare tid inte minst en hel del mycket skönklingande vokalmusik, främst av sakral natur. Sång är av central betydelse för honom och hans ambition är att fånga poesins inneboende melodik. Hans tonspråk är lyriskt, melodiskt, påfallade ofta elegiskt och lätt att ta till sig. Här ett yttrande från honom själv:

“Poetry...is the salvaging of all that is most essential, namely, melody as a holistic and inalienable organism. Either this organism is there, or it is not. For it seems to me that music is song in spite of everything, even when it is unable to sing in a literal sense. Not a philosophy, not a system of beliefs, but the song of the world about itself, and at the same time a musical testament to existence.” (se här).

"Diptych" (1995) är som titeln anger ett tudelat sakralt körstycke. Texten i dess andra del - "Testament" -  är hämtad från ett patriotiskt verk från 1800-talets mitt. Det tillägnades sedan ett av de första offren för revolten på Majdantorget i Kiev 2014 ( se Wikipedia).

Silvestrov har alltid motsatt sig anbefallda mönster för liv och konst. När under det gamla sovjetväldet stridsvagnarna rullade in i Prag protesterade han och drog sig för en tid undan världen. 

Jag undrar i vilka omständigheter den gamle tonsättaren befinner sig i detta nu. Kommer han att kunna komponera ännu ett postludium, denna gång till det vansinne som för närvarande sprider förödelse i hans omedelbara närhet? 

Inga kommentarer: