Vid påsktiden

Jag läser på nytt Emil Hagström, både diktsamlingarna och de tre prosaböckerna. Jag gör det nu för att kort kunna presentera tre av hans verk för projektet "Sverige läser", ett initiativ av DELS (De litterära sällskapen i Sverige) som i ett första steg vänt sig till medlemmarna med en anmodan att göra just detta. 

Jag ser bland de många för mig välbekanta dikterna också sådana som inte tidigare fäst sig i minnet, men som nu tycks mig lika fint komponerade som de allra bästa. Jag väljer här ordet komponera, eftersom den vackra rimmade vistonen går igen i det mesta han skrev, samtidigt som raderna låter ana en flerstämmighet i sången.

Som så ofta finner han ljus som bryter mörkret, glädjekällor i det svåra och outgrundliga, i det liv som för "en fattig resenär" framstår som  endast "mull och fråga". Där finns trots allt en silvertråd i omslagspapperet till barndomens begravningskonfekt, en tröst i "vägarnas bugande juniblom" och "broder koltrastens" sång. 

I samlingen "Gröna kransar och röda band" från 1951 (LTs Förlag) finns dikten "Vid påsktiden". Dedikationen på det lilla häftets försättsblad lyder: "Syster Anna. En liten bukett visor från Emil". Anna var min mormor, som själv med morfars blå anilinpenna skrivit: "De med bläck understrukna visorna upplästes i radio den 14/11 1951". 

En av de understrukna är "Vid påsktiden": 

Bland spirande liv i en söderslänt
jag vandrar till spelande strängars ljus.
Vårens vindar har vänligen ställt dörren på glänt
till den blånande himmelens väldiga hus.
Vad en vinter 
i gravarna lade
till uppståndelse,
grönska och strå
brister fram ur
signade tuvor, som ett under vi
knappt kan förstå.

Vid skvaltbäckens gröna och mossiga strand
vill jag stanna och vila och höra en sång
om Soria Moria, barndomens land,
där ingen sorg eller natt varder lång.
Vad åren därute
i världen
förödde och lade
i grav,
är idag en
spelande källa
och en blommande
aronsstav.

Kanske bör ett par ord förklaras. 
En skvaltbäck är en porlande, skvittrande bäck, som tidvis under året sinar.
Soria Moria är ett drömslott i den norska folksagan med samma namn.
Aronsstav refererar till GT:s berättelse om Arons blommande stav i Fjärde Moseboken, kapitel 17 och är ett av flera namn i Sverige på Fläckig munkhätta. 

Bilden: Emil Hagström i hemmet i Österskär vid 60-talets mitt. Foto: EJ.

Glad Påsk!