Nej, signora Bini anser ingen annan restaurang än Il Cigno värd ett besök om man vill ha en god måltid. Ja, jag säger måltid och översätter henne på det sätt som Carl Jan Granqvist, den verserade professorn i Grythyttan, skulle ha gjort. Så vi lyder hennes råd och går dit i god tid för att säkra ett bord redan vid sju-halvåttatiden.
Jag har inte för vana att recensera krogar men om det någon gång ska ske bör det vara efter ett sådant besök. Vi kommer in i en vacker sal som inte alls liknar den traditionella trattorian eller osterian med dess cozy atmosfär och tätt placerade bord. En sval och i alla bemärkelser vältempererad skönhetssyn möter oss med öppna dörrar mot trädgårdens gigantiska hortensior i olika färger och en stillhet som är fjärran den stimmiga och i och för sig charmerande miljö som vi förknippar med italienska krogar.
Vi förses med menyer utan prisuppgifter (jo, i egenskap av man och främling fick jag en med priser utsatta, dock inte G) och den förbindlige hovmästaren i sin gula fluga med prickar är liksom personalen i övrigt, diskret och uppmärksam på ett mycket behagligt sätt. Man lämnas ifred men får ändå bästa tänkbara uppassning. Vi hinner knappt landa våra små handväskor innan en liten pall sticks under dem så att de slipper hamna på golvet. Ett skäl till viss munterhet, även den diskret, hos oss som ännu inte anat att en sådan sak kunde ingå i det man kallar optimal service.
Nå, maten är ändå det viktigaste, och den var verkligen välsmakande. Vi kunde nästa morgon tacka signora Bini för tipset och glädja henne med vårt oförbehållsamma lovordande av denna restaurang, som så här i efterhand framstår som den allra bästa på resan och på bra länge.
Vad jag åt? Som primo en venetiansk specialitet, nämligen ål. Som secondo: ankbröst, med ankleversås och kanderade frukter (jag är förtjust i anka och denna var nog en av de allra bästa jag serverats någonsin). Som dolce: en torta av det där utsökta slaget som italienare älskar att förfina recepten på.
Om någon undrar över priset, så kan jag utan diskretion meddela att det inte blev dyrare än vad ett ordinärt restaurangbesök med tre rätter och vin kostar i Stockholm eller Uppsala.
Foto:EJ
Bilderna (som är klickbara) är från Il Cigno-Trattoria dei Martini, Piazza Carlo D´Arco, 1. Mantova
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar