Lördagsmarknaden i Cefalú är en lång ringlande rad av stånd med kläder, läder och matvaror. Jag gick där alltmer uttråkad och förströdd, det enda som egentligen intresserade mig var stånden med frukt, grönsaker, ost och fisk, som ju alltid på dylika ställen i Italien är lika imponerande och retande för den kulinariska fantasin.Så plötsligt får jag syn på en makaon bland de blommande oleanderbuskarna - den vildvuxna (och giftiga!) oleandern som i all sin variation är en av mina absoluta favoriter i den mediterrana växtligheten. Alla fjärilsintresserade vet att det åtminstone i vårt land inte längre är lätt att få syn på denna praktfulla fjäril. Sist jag såg den var för några år sedan på Vrångö i Göteborgs skärgård.
Här hemma flyger de alltmer sällsynta exemplaren i tidig sommar, men vid Medelhavet förekommer den i flera generationer, vilket gör att man kan förunnas en syn som den bilderna visar en solig dag i senare delen av oktober.
Med kamerans hjälp lyckades jag hålla fast dessa ögonblick av sommar, en souvenir så god som någon att ta med sig in i höstens mörker. Och när jag granskade bilderna närmare fann jag en som visar den nektarrusiga fjärilens sammansmältning med blomman i något som närmast framstår som en okänd art i den stora familjen orkidéer.
3 kommentarer:
Einar, hade du någon glädje av min text om Bengt Emil Johnsons I grannskapet?
Ja, Sven-Erik, det hade jag. Jag läste den med intresse, och jag ska återvända till den när jag tagit del av den diktsamling som den närmast handlade om. Den har jag nämligen inte tidigare fördjupat mig i.
Så, stort tack för din vänlighet att sända mig din recension!
Trevligt att höra. Ska läsa honom på nytt själv också. Hans sätt att beskriva landskap och det som händer i landskapen är, tycker jag, enastående skickligt, komplext, mångbottnat.
Skicka en kommentar