
När jag efter ett par dagars extra ansträngande arbete kommer hem och på hallgolvet ser en avi om ett paket från
Allegro så känner jag hur all trötthet försvinner. Eftersom jag glömt exakt vad jag slutligen beställde hämtar jag genast paketet, bryter upp det som ett barn på julafton och - där finns
Pupazzi, op. 36 av
Florent Schmitt (Edition Salabert) och
Ausgewähte Klavierstücke av
Alexander Zemlinsky (Ricordi). Jag är hungrig och borde sätta mig till bords, men sätter mig i stället omedelbart vid flygeln. Allt utom musiken försvinner ur medvetandet. Hungern får vänta. Allt annat får vänta. Noterna av Schmitt är en "petite suite pour piano" med titlar som anspelar på figurer från commedia del arte och antik mytologi, delvis med namn som kanske också alluderar på figurer i Molières pjäser. Det första stycket heter Scaramouche och anslår den lekfulla tonen. Det är lyrisk impressionism i mestadels lugna tempi som inte kräver alltför stor teknisk förmåga. Jag påminns om en annan förtjusande pianosvit av tjecken
Bohuslav Martinu, tre häften med titeln
Marionetten, som alltså också har spratteldockor som tema. Tror dock inte efter en första genomspelning att Schmitts dockor kommer att kunna mäta sig med Martinus, som jag under så många år haft så stor glädje av. Men det får tiden utvisa.
2 kommentarer:
Det var besvärligt att få komma till tals med en liten kommentar. Eller det tog lite tid innan jag fick tummen ur. Trevligt att du fick nya noter med posten - glöm inte att äta bara och glad vår önskar jag dig!
Nä, man återgår ju så småningom till ordningen och då åtetstår det bara att stilla andra behov också...
Glad vår på dig själv!
Skicka en kommentar