"Vi levande spikar nedhamrade i samhället!
En dag ska vi lossna från allt.
Vi skall känna dödens luft under vingarna
och bli mildare och vildare än här."
Ur Flygblad, i samlingen "För levande och döda" (1989)
PS: Jag ser i Thomas Nydahls blogg att den sista inspelningen med Tomas Tranströmer finns utlagd och fritt tillgänglig på webben (Louisiana Channel). Där spelar han piano mot bakgrund av en gammal inspelning där han läser en av sina allra bästa dikter, Allegro, den om Haydn som fickor att köra ner händerna i, Haydns musik som en musik som säger att friheten finns. Se här.
2 kommentarer:
Just dessa rader plockade jag från ett blogginlägg som jag skrev när Tranströmer fick Nobelpriset och återgav dem nu i kväll på bloggen och Facebook... Min utgåva av Samlade dikter försvann för ett tag sen och jag köpte en ny. Det är dags att läsa om och att minnas.
Ja, jag ser det nu!
Vi är nog många idag som plockat fram Samlade dikter, eller enskilda diktsamlingar (jag har alla, utom de två första) och läst om en del av favoriterna och även andra.
Jag hörde att någon på radions kulturredaktion också citerade den dikt vi båda tyckt passade att erinra om nu.
Tranströmer är den poet som betytt mest för mig genom alla år jag varit poesiläsare. Ja, han grundlade i hög grad mitt intresse för poesin, vill jag påstå.
Jag delade ju dessutom yrke med honom, och jag minns en del intervjuer från 80-talet där han formulerade en livssyn som berörde mig mycket starkt. Även på så vis formulerade han tankar om sin "bisyssla" (psykologin) som i högsta grad vittnade om en en inställning som jag kunde känna mig befryndad med.
Frisd över en stor mans minne!
Skicka en kommentar