"Rêverie" ur Cinq Morceaux, op.10 - ett pianostycke av
Georgy Catoire - blev min bästa kvällsmusik denna februarionsdag. Drömmeri från förra sekelskiftets Ryssland, likt aningar ur de skiraste slöjor som fanns, efterhand framträdande med full och oemotsäglig kraft men bara för att slutligen upplösas i ett harmoniskt intet.
Jag försökte själv ta mig igenom stycket på flygeln, men stupade förstås på svårigheterna mot slutet. Men det gör inte
Marc-André Hamelin. Med hans delikata anslag får allt sitt rätta flöde och sin exakta tonvikt.
Här spelar Hamelin.
Jag har tidigare skrivit om Catoire
här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar