Här finns rapsodiska tankar om sådant som jag hört, läst och sett, kort sagt upptäckter av olika slag. Det rör sig mestadels om klassisk musik, litteratur och konst, men även resor och episoder ur vardagen.

"Omkring allt färdigt står det ogjorda och växer". - R M Rilke

lördag 2 april 2016

Vårsalongen 2016



Jag gick med en vän på Liljevalchs Vårsalong, i år inhyst i Gallerians båda översta våningsplan. Byggnation pågår överallt omkring så man får åka bygghiss upp med vänligt damsällskap som lotsar en ända fram till utställningsrummen, och till en vidunderlig utsikt över Stockholm.

En Vårsalong bjuder alltid på stor variation vad gäller kvalitet, material och tekniker, något annat är inte att vänta. Vi var överens, min vän och jag, om att ovanligt mycket var av bra kvalitet, att många verk dessutom var intressanta och tankeväckande om än inte av den arten att man drömmer om dem placerade i egna rum.

Ska man se de många exemplen på textila material - sytt, stickat, vävt, broderat - som ett mode, en tendens i tiden? Eller möjligen följden av en slagsida hos juryn? Oavsett material är dock tavlan på väggen det klart dominerande objektet. 

Det gladde mig att se så många akvareller, dessutom skickligt utförda. Kanske är det en Lars Lerin-effekt eller bara ett uttryck för att den svåraste av alla tekniker samtidigt är den enklaste vad gäller de rent praktiska förutsättningarna. 

En målning som jag särskilt fastnade för återges här ovan. Den är gjord av Galina Davydtchenko och visar hennes fantasieggande intresse för huskroppar och miljöer som övergivits och befinner sig i olika stadier av förfall. Mina associationer gick till Tarkovskijs filmbilder av hemlighetsfulla zoner som helst inte bör beträdas. Kanske kan man också se dessa motiv som en modern variant av romantikens fascination för ruiner, här ersatta med vår tids industriella lämningar.

Det starka ljuset som speglas och bryts i olika, obestämt sammanflytande element bidrar till skönheten i trots mot själva motivet. När jag kom hem och i katalogen (här) läste konstnärens egen kommentar om sina inspirationskällor, i det här fallet en nedlagd barnskofabrik i hemstaden Sankt Petersburg, stärktes känslan av att denna tavla var min främsta behållning av utställningen:

Fabriken finns inte längre och lokalerna är delvis stängda, delvis använda för andra ändamål. Fabriken hette "Skoroxod" som översatt betyder "Gå fort".


Gå fort. Ändå förbisprungen av tiden. Andra skor nu.

Inga kommentarer: