Här finns rapsodiska tankar om sådant som jag hört, läst och sett, kort sagt upptäckter av olika slag. Det rör sig mestadels om klassisk musik, litteratur och konst, men även resor och episoder ur vardagen.

"Omkring allt färdigt står det ogjorda och växer". - R M Rilke

onsdag 18 februari 2015

Pythagoras sats med flera andras



Jesper Svenbro ger ut en diktbok med allt tätare mellanrum. Själv hann jag inte med den förra ("Hill Hill Hill", Bonniers, 2014) innan en ny med den prosaiska titeln "Ekeby Trafikförening" (Bonniers, 2015) låg i bokhandeln. Omslaget visar Pythagoras sats, den geometri som åtminstone vi som gick i den gamla skolan förmodligen minns bäst av den sortens matematik. Boken är ännu en i raden av dem som redovisar självbiografiskt minnesarbete i poetisk form, vilket ju länge varit denne poets främsta gebit. 

Den här gången är det studietiden för så där en femtio år sedan som skildras. Svenbro försöker övertyga oss om existensen av ett pythagoreiskt sällskap i det lilla Boserup, strax utanför Ekeby i nordvästra Skåne. Med någon av bussarna tillhörande Ekeby trafikförening kunde man ta sig dit, till det kollektiv som uppenbarligen tog namn av själva bussbolaget. Filosofiskt lagda skåningar härmade där antikens koryféer, däribland ett stort antal försokratiker och mytologiska gestalter. De möttes som reinkarnationer av de mest illustra gestalter, fördjupande sig i talmystik och zenbuddistiska övningar. Odysseus spände sin båge och sköt av en pil, Zenon med lärjunge likaså. Akilles och Hektor utkämpade ett envig med bambukäppar i den töande decembersnön. Men även ett gäng av ordförande Maos rödgardister från Lund dök upp och ockuperade kollektivet för en tid. Med slagord och våld förespråkade de en mera aktivistisk och tidstypisk form av sekterism. Det råder förstås inget tvivel om hos vilken skola poeten har sina sympatier.

Tiden är visserligen ett filosofiskt problem för ett sådant sällskap men inte mer besvärande än att poeten kan utnyttja de besynnerliga paradoxer som såväl zenbuddister som försokratiker formulerat. Ingenting hindrar att Selma Lagerlöf tillhör passagerarna på den där bussen, ännu mindre då att Gunnar Ekelöf likaså avlägger en visit. Fröken Lagerlöf, i själva verket en reinkarnerad pythagoré, formulerar själv en travesti på den berömda första meningen i Gösta Berlings saga: "Äntligen låg Gösta Pythagoras på bårhuset i Landskrona". Vilket är fullt förenligt med att Pythagoras kommer gående "nerför Regeringsgatan" direkt från sagda bårhus med en nyutkommet album av Sonny Rollins under armen.

Med hjälp av kamerans 24 stillbilder per sekund av pilens väg mot "en stor docka av halm framför ladan" kan Zenon bevisa rörelsens omöjlighet. Fast påföljande stjärnklara höstnatt kunde man "i dalen vid bäcken/höra ett måttlöst skratt eka - omöjligt att veta/om det var Zenons skratt/eller Lärjungens./Outsläckligt,/gudomligt!"

Pythagoras strövar omkring med sin vita labradortik och förkunnar att djuren har själ, även kon i grannbondens hage. Tvärviggen Herakleitos (i själva verket "en utsvulten flykting från Tyskland") sitter tyst vid sin eldstad vid bäcken" och tar emot många besök, men mest bara för att förmå dem att meditera genom att se in i glöden och flammorna.

....... Nyss
fick han besök av en medlem i SKP:
de båda slog sina kloka huven ihop
och kunde med utgångspunkt
från fragmentet som säger En är mig tiotusen, om han är den bäste
enas om följande:"En centralkommitté som har rätt
är bättre än ett helt folk som gått vilse." Plötsligt
tillfogar Herakleitos att ett "högerelement" som har rätt
är bättre än ett helt kommunistparti som gått vilse!
Mannen med partibok stelnar till och försvinner. 

Ja, så kunde det tydligen gå till i det där kollektivet.

Svenbro visar den här gången en ovanligt lekfull och humoristisk sida samtidigt som han som vanligt med säker rytm ordsätter naturscener och excellerar i lärda referenser som ibland bokstavligen övergår i rena grekiskan. Det är många frågor som ställs. En av dem gäller vad begreppen gör med vår verklighetsuppfattning, om det finns något hitom eller vid sidan av dem. Och när den unge fil. studenten i ett svagt ögonblick får professorn att gå med på att trebetygsuppsatsen skrivs på hexameter, stupar han på ett missuppfattat nyckelord och blir underkänd. Sådana missräkningar gjorde inte Ekeby trafikförening mindre viktig, det får vi förstå.

Sällan ser man det provinsiella så sällsamt blandat med det universella, den nordskånska miljön så lustigt integrerad med arkadiens lundar, en ungdomsårens tidsanda så självklart inordnad i klassiska frågeställningar. Jag ska inte säga att jag alltid hänger med i Svenbros branta associationer till antikens världar, men jag har snappat tillräckligt för att ha haft ett stort nöje av läsningen.


Bilden överst: Pythagoras (lån från Wikipedia)

4 kommentarer:

Thomas Nydahl sa...

För en nordskåning denna lördagskväll är din artikel så inspirerande att jag på stående fot skaffar denna landskronasons senaste lyriska betraktelse. Låter helt fantastiskt måste jag säga. Jag som är född och uppvuxen i Malmö måste ändå sedan mer än 30 år betrakta mig som nordskåning och tror att jag kan slå bron mellan Landskrona och Kristianstad utan alltför stora matematiska hinder!

Einar J sa...

Vad roligt att kunna inspirera dig, Thomas! Jag är säker på att du också kommer att få behållning av läsningen.

Johan Selander sa...

Hej Einar!

Hade precis lånat hem denna Svenbros senaste diktsamling när jag upptäckte ditt inlägg. Det kändes som en egendomlig tillfällighet, även om det väl inte är så märkvärdig, vi följer ju båda Svenbro. Och tack för din vänliga kommentar på min blogg angående samme poet. Ja, han är mycket givande men mångbottnad och inte alldeles lättillgänglig även om språket ytligt sett är rakt och konkret. Jag måste leva med hans diktsamlingar under en längre tid innan de börjar öppna sig. Och när det till slut händer saker kan man nästan vara tvärsäker på att samma dikter betyder något helt annat för en annan människa. Men så ska det vara med rik poesi. Hälsningar Johan S

Einar J sa...

Tack själv, Johan!
Helt sant att Svenbro inte är så enkel som man kanske tror i förstone. Han kräver upprepad läsning, men det är ju som du säger helt i sin ordning. Flera av hans tidigare diktsamlingar är dock mer tillgängliga än denna, som man nog har ett större utbyte av ju mer man känner till om de referenser han använder sig av. Har saknat det mycket.
Roligt att se att du på nytt kommit igång med ditt bloggskrivande.