Taxichafförer i Neapel med omnejd hör inte till dem som jag hyst en omedelbar tillit till. Jag råkade för många år sedan i gräl med en av dem när jag skulle betala resan från flygplatsen till hamnen och båten till Capri. Till taxametern ville han lägga en ansenlig summa pengar med hänvisning till ett inplastat kort från myndigheterna, som han menade gav honom rätt till en extra avgift just för att han kört från flygplatsen. Jag trodde naturligtvis att han försökte bluffa mig och protesterade. Vi fick en liten folksamling av arbetslediga omkring oss, som lugnt och lite roat betraktade den halsstarrige utlänningen som på engelska blandad med stapplande italienska försökte hävda att detta skulle den förbannade chaffören i så fall upplyst om redan från början. Till slut gav jag upp, stressad av att jag hotade att missa båten (vilket jag också gjorde) och gav honom en sedel extra som en slags motvillig kompromiss från min sida.Till historien hör att jag sedan fick upplysningar som talade för att han hade rätten på sin sida. Sedan dess förhandlar jag alltid med hans kolleger före resan om ett prezzo fisso.
I Ravello, den berömda orten några slingrande kilometer ovanför Amalfi, hände det sig i förra veckan att vi blev av med pengar i en automat som vägrade spotta ut den bussbiljett som elektroniken antydde att vi hade rätt till. Det var strax vid infarten till den tunnel som leder in till torget (bilden nedan), och där man i tunnelns mynning bland annat stoltserar med några av de berömda kulturpersonligheter som bidragit till ortens berömmelse (bilden ovan; bilderna är klickbara!). Där stod också ett par taxibilar och väntade på kunder. En taxichafför noterade vårt fåfänga bankande på automaten, skakade beklagande på huvudet och bekräftade att den var rotto. Vi gick till hållplatsen, satte oss att vänta och hoppades på förståelse från busschaffören.
Efter en stund dyker taxichaffören upp igen och frågar hur mycket vi stoppade i automaten. Vi nämner summan, varpå han resolut överlämnar den till oss. Gapande av förvåning finner vi oss till sist och tackar så mycket för denna överraskande vänlighet.
Det finns naturligtvis en hel del både små och stora skojare, småtjuvar såväl som banditer, i dessa trakter, men det finns sannerligen också folk som upprättar anseendet med råge! Var någonstans i vårt eget land skulle detta inträffa? Det skulle inte förvåna mig om denne man också kontaktar ansvariga myndigheter och ser till att automaten inte längre lurar oanande turister på pengar.
Foto: EJ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar