Ännu en av de stora svenska trubadurerna har lämnat oss. Thorstein Bergman var en av de främsta uttolkarna av vår rika svenska visskatt med namn som Dan Andersson, Nils Ferlin, Emil Hagström och Helmer Grundström. Men han var också visdiktare i sin egen rätt och många känner honom om inte annat så genom sången "Om du nånsin kommer fram till Samarkand", denna kärlekssorgens höga visa som gjorde honom älskad långt utöver de traditionella kretsarna av visans vänner.
Thorstein var en mycket nyansrik melodiker som satte kongenial musik till dikter som redan hade vistonen i sig. Så var det bland annat med ett flertal dikter av Emil Hagström, en av de mindre kända bland Klarabohemerna som han gjorde en betydande insats för att sprida kännedom om. Det var också genom denne poet, min mormors bror, som jag tidigt kom i kontakt med Thorsteins musikantiska verksamhet.
När några av Emil Hagströms släktingar och beundrare samlades vid hans grav på Österåkers kyrkogård i Roslagen den 3 juli 2007 för att fira hans 100 årsdag, var Thorstein närvarande och deltog med både tal och sång (se foto ovan). I skiftet 60-70-tal hade han upptäckt och inspirerats av Emils poesi, vilket resulterade i en ingående presentation jämte ett par LP-album med tonsättningar av många av hans bästa dikter.
Tyvärr lyser just dessa inspelningar med sin frånvaro i moderna strömningstjänster som Spotify, förmodligen för att de ännu inte överförts till cd. Jag önskar att jag hade kunnat länka till Thorsteins känsliga tonsättning av en av Emils vackraste dikter; jag hade velat låta er lyssna till hans karakeristiska, fint krackelerade röst när den bär fram följande rader:
Min blonda natt och sommar
Jag går över myrenssvarta, hala spänger
och neråt bäcken ser jag
att dimman skingrar sig.
Jag tyckte du var här,
ja, var mig riktigt nära,
men det var bara vinden
och minnet av dig
Din klänning var så tunn
som sommarns lätta skyar,
din kind var så mjäll
som ett rosendeblad.
Och bara att få se dig
och känna att du fanns där
gjorde mig så barnsligen
och vemodigt glad.
Min blonda natt och sommar,
när höstarna vitnar
och vissna gräsen kransar
den öde myrens spång,
då är du mig nära
långt bort där bäcken lyser,
då är du mig en slända
och en visa vintern lång.
(Ur Kistebrev, 1952)
4 kommentarer:
den 23 augusti år 1942 blev thorstein bergman född...
Tack! Har nu korrigerat detta.
Tack för dina fina minnesord Einar. Han är för mig större än de flesta. Hans melankoliska röst grep mig redan i unga år.
Ja, Thomas - så är det nog för många av oss. Själv har jag lyssnat mycket till hans olika inspelningar de senaste dagarna. Och påmints om hans unika röst och inlevelse i de sångtexter han framförde - Dan Anderssons lika väl som hans egna, inklusive egna tolkningar av George Brassens.
Skicka en kommentar