Så här några dagar in på det nya året bläddrar jag som vanligt igenom programmen från mina närmast belägna scener och estrader. Påkostade broschyrer i tjockt fint papper och fläckfritt färgtryck till trots ritar jag med kulspets i kanten, stora och små kryss, ibland ytterligare förstärkta med en ring - vilket betyder någonting som absolut inte får missas.
Några av kryssen kommenterar jag här i korthet.
Ludvig van Beethoven fyller 250 i år och det märks verkligen i husens programsättning, trots att han även ett år vilket som helst hör till de mest spelade. Att hans popularitet håller i sig märks också på att jakten på biljetterna till de stora evenemangen redan håller på att ta slut.
Konserthusets satsning på ett konsertant framförande av hans enda opera "Fidelio", med bland annat Nina Stemme i en av rollerna, hör förstås dit. Dessbättre kan man (i varje fall i Uppsala än så länge) se denna opera på bio i direktsändning från Royal Opera Covent Garden med Jonas Kaufmann och Lise Davidsen, det nya norska stjärnskottet i sopranfacket, i huvudrollerna (den 17/3, med repris några dagar senare).
Ännu en av världsscenens stora ryska pianister - Igor Levit - spelar fyra av hans sonater, bland dem "Spöksonaten" (som den ju på grund av Strindberg kallas i Sverige; annars "The tempest") och "Pathétique", och även i det fallet (den 22/2) bör man skynda sig att boka. Juja Wangs pianoafton i mitten av mars är däremot ledsamt nog redan uppbokad till sista plats.
Ett flertal av Beethovens symfonier ges både i Konserthuset och i Berwaldhallen av olika orkestrar och dirigenter. I mars spelas till exempel nr 3, "Eroica" - av SRSO och i båda husen (!). Filharmonikerna tar hand om den nionde symfonin i Konserthuset i slutet av mars, men även den konserten är praktiskt taget utsåld, medan nian i Berwaldhallen i början av juni med SRSO, Harding och ett gäng goda solister ännu har en del platser kvar. Några dagar innan sammankallar Harding också det uppbåd som krävs för ett uppförande av den väldiga "Missa Solemnis", och i det fallet finns fortfarande rätt gott om plats.
Till sist vill jag angående LvB påpeka att alla hans sexton stråkkvartetter kommer under året att framföras av Quarteto Casals i Konserthuset, fördelade på sex konserttillfällen. Den 18/4 ges till exempel nr 4 i c-moll, nr 9 i C-dur och nr 14 i ciss-moll. Och i Uppsala, UKK, ger Kammarsolisterna ett program där "Heliger Dankgesang" ur 15:e stråkkvartetten ingår (15/3). Om Beethovens sena kvartetter skrev jag senast här.
Det finns förstås mycket annat man skulle vilja se och höra också. Till exempel Kungliga Operans symfonikonsert under ledning av Andrew Litton, med Brahms glödande värme i dubbelkonserten för violin och cello och dessutom Rachmaninovs underbara Symfoni nr 2.
I Berwaldhallen (2/4) ges äntligen en symfoni av Arthur Honegger, nr 3, "Den liturgiska", jämte Mozarts stora Mässa i c-moll (minst lika märkvärdig som hans Requiem!). Och vem står på nytt på pulten, utan partitur och pinne, om inte den unge 93-åringen Herbert Blomstedt, vars känsliga handrörelser är en fröjd att följa, inte minst när de alstrar musik av den högre andliga skolan!
Den gångna hösten präglades för min del av ett par av Mahlers symfonier; i vår kan det i stället bli fråga om Anton Bruckner, vars symfoni nr 7 spelas av Filharmonikerna under Alan Gilbert (23/1) och nr 8 av samma orkester med den återkommande Christoph Eschenbach som dirigent. Biljetterna till den senare konserten (den ges två gånger, 6/5 och 7/5) är också redan på väg att ta slut.
Låt mig slutligen också nämna ett par konserter i maj, den ena med Filharmonikerna och Bartóks Violinkonsert nr 1 (solist: James Ehnes), ett orkesterverk av Dvorak och inte minst Leos Janacecks mäktiga Sinfonietta. Den andra i Berwaldhallen med Chopins Pianokonsert nr 1 (solist: Nikolai Lugansky; se där ännu en fenomenal ryss!) en symfoni av Dutilleux och Ravels "La valse".
Bilderna: Beethoven, hans autograf samt ett fragment av handskriften till Månskenssonaten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar