Här finns rapsodiska tankar om sådant som jag hört, läst och sett, kort sagt upptäckter av olika slag. Det rör sig mestadels om klassisk musik, litteratur och konst, men även resor och episoder ur vardagen.

"Omkring allt färdigt står det ogjorda och växer". - R M Rilke

torsdag 15 september 2011

Med paret Schumann in i hösten


Hösten känns av allt mer trots att träden ännu står gröna och löven med gult och rött i sig ännu är få på parkernas ovanligt saftiga gräsmattor. Trots att sensommaren bjudit på både regn och blåst har solen lyst mellan skurarna och värmen har bestått.

Men idag kändes det riktigt svalt i den blåsiga luften. När dagstemperaturen med möda når tretton grader saknar man sommarvärmen och inser att händerna snart kommer att behöva handskar på cykelstyret. Höst. Oundvikligen höst.

Då kan det kan behövas en tröstande bekräftelse på den huttrande, milda melankoli som årstiden skapar. Jag köper med mig fika och en alldeles nyutkommen cd hem från stan. Lagar en kopp Ti Guan Yin och sätter genast på skivan med lieder av paret Robert och Clara Schumann. Sång: Miah Persson. Vid pianot: Joseph Breinl.

Miah Persson är änu en av våra många stora sångare som alltmer uppmärksammas utomlands. I augustinumret av Grammophone finns en stor intervju med henne där hon presenteras som nästa stora sopran på världscenen. Mozart, Strauss och Britten hör till det som hon väckt beundran med på operascenerna. Men även en cd med romanser av svenska tonsättare.

Jag lyssnar med behag till dessa romantikens klassiska tongångar, där höjdpunkten givetvis är "Frauenliebe und Leben" op. 42 av Robert Schumann. Sångcykeln börjar som bekant i blind och ljuv förälskelse och slutar i största sorg och vemod: "Nun hast du mir den ersten Schmerz getan". I mitten finns den underbara "Du Ring am meinem Finger".

Miah Persson har en sopran som är lika ljus och blond som hon själv, men där finns i rösten också en silvermetallisk klang som ger styrka och klarhet. Samarbetet, balansen mellan henne och pianisten, är utmärkt och eftersom skivbolaget är Bis är det förstås fråga om en utmärkt ljudinspelning.

Några av sångerna var nya för mitt öra. En med text av Friedrich Rückert heter "Der Himmel hat eine Träne geweint". Den har drag av folkvisa, också till sitt näpna innehåll. Skall sjungas "einfach" och handlar om en himmelstår som landar i havet hos en mussla som förvandlar den till en pärla. Och givetvis finns den tåren även i sångarens bröst: "Du sollst nun meine Perle sein".

Inga kommentarer: