Allt det jag kommer att säga här är sant. Om jag blir överdrivet lyrisk är det likafullt sant. Bilderna visar också med all tydlighet hur osannolikt vacker en Kristi Himmelsfärdsdag som den igår kan vara när vädrets makter bjuder på sommarvärme med lagom starka och ljumma vindar. Vinden går i gräset, vattrar åns yta motströms. Ån speglar molnbankarna som aldrig denna dag mörknar till hot utan makligt delar plats med solen. Min brorsons skicklighet i att fånga gös laddar som vanligt luften med förväntningar. Metspön, kastspön och annan utrustning, inklusive medhavd öl och smörgås, packas upp. Löjorna nappar visserligen sämre än vanligt men annan agnfisk låter sig luras på både maggot och mask. Sedan kan gösfisket starta medan vi lugnt sittande eller stående införlivas med den vidunderliga naturen omkring oss.
Sävjaån är ett biflöde till Fyrisån, endast några få kilometer söder om Uppsala. Om man klättar upp på slänternas krön ser man den välkända silhuetten med domkyrkan och slottet över havet av åkersenap och de vidsträckta fälten. Sjunker man i stället ner i gräset låter sig sländorna obekymrat inspekteras. Några hästar hörs gnägga på avstånd. Rakt över våra huvuden fylls luften av lärksång.
I strandkanten växer rika bestånd av svärdsliljor. Och mängder av nässlor kan plockas till det som brorsonen talar så varmt om, nämligen en nässelhollandaise som lär ska smaka utmärkt till gösen som vi strax ska dra upp.
Och visst drar vi upp ett par gösar i kilosklassen, dessutom en braxen som min ciceron hävdar inte ska underskattas som matfisk. Jag kollar på nätet och där bekräftas att den förr ansågs som mycket god, dock numera "utan kommersiellt värde".
Solen sjunker, det klara ljuset lyser upp liljebladen, vinden mojnar och allt övergår i stilla klarhet. Temperaturen sjunker också, men utan att det blir kyligt. Lärkorna fortsätter att drilla som galningar långt in i sena kvällen. Måsar och tärnor slår sina lovar kring oss. Vi byter funderingar om ditt och datt, men största delen av timmarna förflyter i tystnad, i en slags försjunkenhet och ordlös närvaro där allt mentalt bråte bara försvinner.
En and simmar över ån. Vi rensar fisken, packar ihop och cyklar hemåt i junis förstummande vackra skymningsljus. Klockan har redan hunnit bli halv tolv.
8 kommentarer:
Paradisiskt vackert! Svensk sommar när den är som bäst. Och det där geniala hålet för ölburken i armstödet...
Jo, man kan med fog tänka att man ibland har "himlen runt hörnet", som det väl heter i en känd svensk schlagertext.
Oj, Einar, det här är den vackraste beskrivning av en fisketur som jag läst någonsin! Och jag förstår precis hur du kände den dagen... Vilken tur man har att man får vara med om sådana alldeles ursprungliga upplevelser! :-)
Tack Keri!
Visst, man kan bara vara tacksam för att man erbjuds sådana upplevelser, och alldeles gratis dessutom.
Vilken underbar fiskefärdsbeskrivning och vilka fina bilder. Jag kom osökt att tänka på Per Erik Wahlunds fiske-och naturbeskrivningar, dessa ofta stilistiskt högst njutbara fullträffar.
Tackar, det var fint beröm! Jag har faktiskt ett par essäböcker av Wahlund, som ju också var en skicklig översättare, bland annat av japansk litteratur, om jag inte minns fel.
oj så fint....ja det är jag shyQ som hälsar på
Du fotograferar så jag tappar andan
Skicka en kommentar