- Vi använder teorin kritiskt på materialet för att generera hypoteser som vi sedan prövar. Intervention, utfall.
På kaféet ett bord från mitt eget sitter en student med sin handledare, och den senare kunde väl varit jag för en tid sedan. Jag sitter med en dubbel espresso och försöker läsa en insiktsfull dikt av Seamus Heany men störs av deras tal om evidens för hälsoförbättringar hos friska. Det jag läser råkar vara en dikt om distansering, att se det välbekanta genom en annans ögon, men kanske också om att ha avlägsnat sig från ett tidigare liv.
Och jag tänker: jag är inte längre någon aktiv del av detta. Jag känner mig som jaget i Heanys dikt som drar omkring med en berest och begåvad kollega i sitt eget landskap. Han hör en bofink flaxa till i en ask när han för den bereste mannen, som nog också kunde vara han själv, stolt och munvigt räknar upp allt det där han visste och kunde. Och "som började kännas främmande i just den uppräkningen".
Citatet är från slutmeningen i Seamus Heanys dikt "Making strange", som finns i svensk översättning av Roy Isaksson ("Att göra främmande") i "På väg". Dikter i urval, Natur och Kultur, 1995).
De tre sista stroferna lyder i original:
Go beyond what’s reliable
in all that keeps pleading and pleading,
these eyes and puddles and stones,
and recollect how bold you were
when I visited you first
with departures you cannot go back on.’
A chaffinch flicked from an ash and next thing
I found myself driving the stranger
through my own country, adept
at dialect, reciting my pride
in all that I knew, that began to make strange
at the same recitation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar