Förra sommaren var vi omsvärmade av fjärilar, men verkligen inte så i år. Med något lysande, eller ska vi säga praktfullt, undantag har jag bara kunnat notera enstaka exemplar av våra vanligaste praktfjärilar, någon blåvinge i dikesrenen och i övrigt mest bara gräsfjärilar i trädgården här ute på landet. Soliga stunder borde den kunna locka fram många fler till den varierande blomning som humlor och bin nu fått ha för sig själva.
Men det finns knep man kan ta till. Efter ett besök i en handelsträdgård kom jag hem med en syrenbuddleja i full blom som jag planterade i soligt och gott vindskydd. Och när nu både sol och värme återkom visade sig plantan omedelbart göra skäl för beteckningen fjärilsbuske. Uppenbarligen löper ryktet om dess utsökta nektar mycket snabbt i fjärilsvärlden. På blomklasarna är trängseln ibland större än vad som mänskligt sett inte vore tillrådligt i dessa tider.
Nässelfjäril och citronfjäril finns det gott om, medan påfågelöga och pärlemorfjärilar inte är så talrika som de brukar vara. Nu går jag och väntar på ett återbesök av den sälgskimmerfjäril jag såg för ett par veckor sedan. Och gärna några andra sällsynta arter också. Sorgmantel - var är du? Din tid är nu.
Foto: EJ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar