Corona

Även farsoter får namn, ibland förledande vackra. Som nu det virus som hela världen talar om, COVID-19, gemenligen kallat Corona, vilket ju betyder krans eller krona.

En meters lucka om du tvingas röra dig utomhus bland andra! så lyder maningen i Italien och snart även här hemma. Äldre bör hålla sig hemma och borta från barnbarnen, publika sammankomster ska förbjudas. Barer, restauranger och livsmedelsbutiker än så länge undantagna; äta och dricka bör man annars dör man. Här hemma går ännu barn och ungdom till skolor och universitet, tåg och buss går enligt tabell. Men konserten med Beethovens "Eroica" i Berwaldhallen är inställd. Littfestivalen i Umeå likaså.

Återstår till sist umgänget via internet, där andra smittor härjar.

För ett par veckor sen hade vi bestämt oss för Ligurien och jag var på väg att boka flygbiljetter till Genua. Tvekan efter en nyhetssändning gjorde att vi beslöt att dröja något för att se vartåt det hela skulle bära hän. Hur många nyinsjuknade, hur många döda? Vår avvaktan lär bli bestående en längre tid. 

Tilliten till allt och alla sätts på prov, också i Sverige. Hur pass betryggande harmoniskt låter kören av experter? Hur förlamat eller resolut beter sig de nervösa ministrarna? Epidemiologerna lutar sig mot statistiken och försöker ge rationella svar, svar som trots tonen av fakticitet likväl landar i slutsatsen att mycket beror på mycket.  

Innan man fått bättre grepp om spridningen av denna farsot med dess vackra namn kommer sifferuppgifterna om smittsamhet och dödlighet att fluktuera. Plats för konspirationsteoretiker, ryktesspridare, bunkerbyggare, hamstrare och domedagsprofeter.

Och de virulenta spekulationerna på nätet och oron för beteendet in real life gäller inte minst världsekonomin, börserna och företagen, stora som små. Jag såg en uppgift om att till och med det mexikanska ölet Corona nu lider skada av sitt namn. Av drygt 700 tillfrågade i en undersökning uppger 38 procent att de i dagsläget under inga förhållanden skulle beställa en Corona när de vill dricka öl. Vidskeplighet och rationalitet är förvisso bådadera kännetecknande för homo sapiens. Man får glädjas så länge det senare dominerar över det förra, även om vi inte tryggt kan räkna med det på individnivå.

Vem känner inte vacklan mellan tillit och misstro, instinkt och intellekt, paranoia och förnekelse i strävan efter balans och förnuft. Var finns just nu det oersättliga förnuftet i det från dag till dag förändrade läget?

Förslagsvis tills vidare hos Agnes Wold.