Här finns rapsodiska tankar om sådant som jag hört, läst och sett, kort sagt upptäckter av olika slag. Det rör sig mestadels om klassisk musik, litteratur och konst, men även resor och episoder ur vardagen.

"Omkring allt färdigt står det ogjorda och växer". - R M Rilke

tisdag 24 mars 2009

Skivbutikerna dör

Megastore i Stockholm ska läggas ner. Inte ens i kungliga huvudstaden lönar det sig alltså att bedriva butikshandel med cd- och dvd-skivor. Eller möjligen är det så att lönsamheten blir så mycket större om man övergår eller begränsar sig till nätbaserad handel.

Hur som helst, butiker med ett kvalificerat urval av musik på skiva är snart ett minne blott. Hur länge det dröjer innan bokhandeln också gått upp i nätet är väl just bara en tidsfråga.

Varför ska man sörja detta? Främst handlar det väl om glädjen i att kunna plocka i hyllor och ställ, bläddra och läsa, upptäcka eller bli påmind om utgåvor som man visste eller bara anade att man ville ha. Bara det att hålla i dem, att överväga om den ena eller den andra eller om båda två. För min del har detta under hela mitt liv varit den enda riktigt lockande shopping jag känner till.

Å andra sidan: när nu utbudet på stan försämrats så kapitalt, och samtidigt nätet kan erbjuda det mesta som butikshandeln ändå måste beställa, kan det ju tyckas att det i varje fall inte ur snabbhetssynpunkt finns så mycket att invända. Dessutom är det ju ofta billigare på nätet, trots portot. Att det fortfarande kommer att vara så när väl butikerna lagt ner är väl mindre troligt.

Ett stort bekymmer är dock att vi som älskar klassisk musik inte får någon god service på nätet heller. Jag köper ibland skivor från CDON, men att hitta fram till andra än bästsäljarna där är ett sannskyldigt detektivarbete. Ingen har brytt sig om att på ett konsekvent sätt notera viktiga uppgifter om kompositör, exekutör och namnet på det verk som spelas, vilket gör det nästan omöjligt att ta sig fram via rätt sökord. Inte heller går det alltid att identifiera skivan via inspelande bolag. Mina klagobrev gör ingen verkan. Vissa skivor påstår man sig dessutom ha i lager utan att ha täckning för det, vilket naturligtvis leder till fördröjda leveranser.

Ginza ska vi inte ens tala om, de är ännu sämre, om de ens ids intressera sig för andra Bocelli, Brightman eller Il Divo.

Nej, så länge internethandeln inte skärper sig så är det verkligen skäl att sörja över det som sker. Återstår att söka sig till den engelska, tyska eller amerikanska näthandeln, typ Amazon. Där finns en mycket större bredd i det klassiska sortimentet, men givetvis till större kostnad med tanke på både fördyrat porto och den svenska kronans låga värde.

Ett annat tips är att vända sig direkt till skivbolagen. Jag gjorde det häromdagen när jag förgäves sökt Libor Novaceks nya skiva med pianomusik av Brahms. Landor Records i England skickade mig skivan till ett pris som var mindre än det jag skulle ha fått betala på Megastore. Det tog en vecka från beställningen tills den låg på hallgolvet.

4 kommentarer:

Keri sa...

När ska du resa till Berlin nästa gång? Glöm i alla fall inte att ströva genom Dussmanns Kulturkaufhaus! Det kommer nog inte att läggas ner. Alltid massor med kunder! :-)

Einar J sa...

Hej Keri!
Jag ska besöka Berlin 20-25 maj. Och var så säker att jag kommer att besöka Dussmann! Jag blev mycket imponerad av utbudet i detta enorma hus i fjol, då jag hade alldeles för lite tid för att hinna kolla allt det jag ville kolla. Inte minst noter.
Dessutom blir det besök på Staatsoper med "Maskeradbalen" och förhoppningsvis (biljetterna släpps på söndag och lär snabbt ta slut!) en konsert med Claudio Abbado som dirigent. Det vore stort att få uppleva honom live en gång innan det är för sent.

Keri sa...

Jamen, hur gick det nu med biljetterna? Lyckades du?

Under ytan.. sa...

Oj, det var en avancerad blogg. En riktig gourmet/finsmakarblogg! Det ska bli kul att följa. Kanske kan snappa upp ett och annat.

Intressant inlägg. Det är klart att alla inte är masskonsumenter. Har faktiskt inte tänkt så mycket på det, men frågan är väl om man verkligen gjorde det i någon större utsträckning förut heller. Men jag får ta dig på ditt ord.

Ja, skivbutikerna dör men det gör sannerligen inte intresset. Tvärtom verkar efterfrågan öka och i många fall diversifieras och förfinas (sa nationalekonomen). Jag har förståelse för att man kan sakna det fysiska bläddrandet, känslan, dofter och atmosfärer. Nu verkar det som om det inte är tillräckligt många som saknar det i Uppsala men jag tror inte att den utvecklingen bara är av ondo. Den här "nya" tiden innebär ju samtidigt att man kan hitta likasinnade, utbyta idéer, erfarenheter och kanske till och med filer (!!), ja, delta i det kollektiva medvetandet helt enkelt. Dessutom gör det att man kan gadda ihop sig till en mycket mer homogen kundgrupp som kan ställa specifika krav på producenter och leverantörer. Och om de inte finns och/eller inte sköter sig, så finns en ny marknad att mätta. Får ju själv en affärsidé!

Jag tror faktiskt att även de som hänger sig åt klassisk musik har allt att tjäna på utvecklingen. Men det är klart att det är lite ansträngande att hela tiden anpassa sig till en värld som kan tyckas förändras allt snabbare för var sekund som går.

Kanske förmodar jag förgäves att du kommer att gå in och läsa mina inlägg gällande skivindustrin kontra upphovsrätt etc.

Vore ju kul om du hittade något annat intressant också. Då får du gärna kommentera. Du vet nog vem jag är.