Här finns rapsodiska tankar om sådant som jag hört, läst och sett, kort sagt upptäckter av olika slag. Det rör sig mestadels om klassisk musik, litteratur och konst, men även resor och episoder ur vardagen.

"Omkring allt färdigt står det ogjorda och växer". - R M Rilke

lördag 2 mars 2019

Mor stämmer gitarren



Jag minns inte den allra första gången, men jag kan inte ha varit mer än bara några år gammal. Minnet av min mor i en situation för mig förknippad med ren glädje för att inte säga mild upphetsning, en situation som skulle upprepas många gånger.

Hon spelade gitarr och kammarorgel, och hon sjöng med en inte stark men klar och tonsäker sopran. Det är från henne jag har det jag har av musikalitet, från henne gåvan av ett livslångt intresse för sång och musik. 

Från henne och Einar Ekberg, brukar jag säga - dessa båda välsignade källor till den tonala del av världen som livet igenom varit så betydelsefull för mig.

Min mor med gitarren i knät försiktigt vridande på stämskruvarna. Huvudet sänkt, full koncentration på de vibrerande strängarna, enskilt och parvis och slutligen de sex tillsammans i det avgörande testet: en melodi som jag alltid med samma spänning väntade på, kulmen på det magiska arbetet med att få instrumentet i harmoniskt skick.

Det var en melodi i ganska snabbt tempo med flera tjusiga ackord. Den spritte av liv och lust och krävde ett flinkt fingerspel. "Evangeliiskeppet" hette den. Antagligen en gammal andlig visa som hon möjligen hade från morfar. Orden kommer jag inte ihåg; det var musiken och inte texten som i sammanhanget var viktigast.

Jag hörde aldrig den visan spelas eller sjungas av någon annan, har inte heller hört talas om den sen dess, aldrig lyckats spåra den. Men jag minns melodin och att jag älskade den. 

Hur många gånger bad jag inte henne spela den! På barns vis, om och om igen. Mamma, spela Evangeliiskeppet!

Och hon började med att stämma gitarren.


2 kommentarer:

Inre exil sa...

Mycket vackert och gripande. Till och med bilden leder mina tankar tillbaka till mamma som var missionsförbundare och sjöng varje morgon innan vi barn gick till skolan.

Einar J sa...

Vad fint att höra! Tack Thomas!