tag:blogger.com,1999:blog-6974260674705699396.post1206667290290737325..comments2024-03-28T10:01:57.567+01:00Comments on RAPSODI: Himlen (1). Drömmen om himlenEinar Jhttp://www.blogger.com/profile/04018137774625557940noreply@blogger.comBlogger6125tag:blogger.com,1999:blog-6974260674705699396.post-25689549938289409652022-10-01T09:32:49.586+02:002022-10-01T09:32:49.586+02:00Det skrivs om Einar Ekberg här. Hans röst kan inge...Det skrivs om Einar Ekberg här. Hans röst kan ingen ersätta, men hans sånger sjungs fortfarande. Kolla på: https://open.spotify.com/album/0QGPOr5iQUloKbgT6UdtTH<br /><br />mvh<br /><br />Percy BergmanPercy Bergmanhttps://www.blogger.com/profile/15691570910536749180noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6974260674705699396.post-77366210581407439932014-03-07T17:03:20.057+01:002014-03-07T17:03:20.057+01:00Verket av Dante jag tänkte på var förstås Divina C...Verket av Dante jag tänkte på var förstås Divina Commedia. Sven-Erik Klinkmannnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6974260674705699396.post-68194682942775477202014-03-07T15:42:16.070+01:002014-03-07T15:42:16.070+01:00Tack för dina reflektioner, Sven-Erik!
Ja, det är ...Tack för dina reflektioner, Sven-Erik!<br />Ja, det är sant att paradiset, himlen, inte har samma starka plats i musiken, konsten och litteraturen som det som föregår den, själva apokalypsen och yttersta domen. Av efterspelet hellre då infernot. <br />På samma sätt tycks dystopin utöva en större lockelse på oss än utopin.<br />Jag tangerar detta i ett kommande inlägg.<br /> <br />"Wayfaring stranger" är ytterligare ett fint exempel på pilgrimstemat i den folkliga musikskatten. Jag minns den med både Joan Baez, Burl Ives och Pete Seeger, bland många andra.Einar Jhttps://www.blogger.com/profile/04018137774625557940noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6974260674705699396.post-52379080411293120072014-03-07T13:35:14.136+01:002014-03-07T13:35:14.136+01:00Det intressanta – ett av de intressantaste stråken...Det intressanta – ett av de intressantaste stråken – med den kristna himmelen är ju som du så fint visar att vägen dit går via apokalypsen. Vägen till paradiset tar omvägen via inferno, en vision som man hittar i en oerhört kraftfull och både skrämmande och lockande form hos bl a Dante. Det sägs ju att Dante i sin världsbild var påverkad av islam, är säkert inte någon omöjlig tanke. Samtidigt finns hos honom en tredelning som löper genom verket som ett slags mise en abyme (en intern spegeleffekt), en tredelning som kanske ofta saknas i den mer dualistiska vision som du här beskriver, den moderna väckelsekristna varianten. Det slaget av kristendom bygger, tror jag långt också bygger, apropå platsdestinktionen, på – och det är du ju också inne på - vägen/resan som metafor, den smala och den breda, och då tänker jag speciellt på John Bunyans Kristens resa, som jag ännu minns med skräckblandad förtjusning från den baptistiska söndagsskola jag gick i på femtiotalet. Flera av sångerna du nämner tycks innehålla det här draget. En av de starkaste texterna och sångerna i den genren är den amerikanska Wayfaring Stranger, en sång med, förvisso, en mycket tydlig melankolisk tendens. <br /><br />Och apropå populärkultur: i film är ju det apokapyptiska temat i dag väldigt framskjutet i allt från actionrullar till fantasy-filmer, däremot är himlen mycket långt borta. Utopin har ersatts av dystopin. Årets mesta Oscars-vinnare, Gravity, utspelar sig visserligen i yttre rymden, men jag antar att den saknar den här mer metafysiska begreppsapparaten, har inte sett filmen ännu, men blir kanske aktuellt i kväll. <br /><br />Tack Einar för en förträfflig miniessä som ju, som den som följt med din blogg ett tag lätt kan se, bygger på en fortsatt reflexion över ämnen du varit inne på här många gånger tidigare.<br />Sven-Erik Klinkmannnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6974260674705699396.post-6865648823600197642014-03-07T10:10:30.831+01:002014-03-07T10:10:30.831+01:00Roligt att kunna förmedla detta till dig, som har ...Roligt att kunna förmedla detta till dig, som har öra för de stora sångliga uttrycken. Inom fadon finns ju också den där dynamiska, fraserande sidan av sångkonsten bevarad, så det förvånar mig inte att du gillade Ekberg.<br />Fin dikt! Den påminner mig om ett par andra med ett besläktat grepp på frågan om jordelivets attraktion för Skapelsens herre. De finns i en tidigare bloggpost här:<br />http://secondblogbyme.blogspot.se/search/label/BosquetEinar Jhttps://www.blogger.com/profile/04018137774625557940noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6974260674705699396.post-7980620725144479152014-03-07T08:50:46.507+01:002014-03-07T08:50:46.507+01:00Tack för tipset om Einar Ekberg. För en lyssnare m...Tack för tipset om Einar Ekberg. För en lyssnare med min profana läggning är det lätt att missa artister med en religiös repertoar, åtminstone om de inte ingår i den rent klassiska traditionen. Nu har jag beställt en skiva med honom.<br /><br />Till det inledande resonemanget vill jag lägga några rader av dikten Kort underverk av den portugisiske poeten Nuno Júdice (översättning Marianne Sandels). Duger himlen inte ens för Gud längre?<br /><br />Gud satt på gatuserveringen<br />och väntade på sitt kaffe.<br />Jag slog mig ned hos honom och frågade<br />om det var sant att han existerade.<br /><br />”När jag dör, vill jag komma till<br />Jorden”, sade han. ”Jag vill andas<br />den friska morgonluften<br />där sanddynerna slutar och havet breder ut sig<br />så långt jag vill.”<br />Ulf Bergqvisthttps://www.blogger.com/profile/12127254592136034541noreply@blogger.com